Om mitt projekt
Hela det här projektet föddes ur frustration. Sommaren 2008 var jag pank och frustrerad av olika anledningar. Jag var osäker på min utbildning, var kreativt understimulerad och kände att det var evigheter sen jag senast utvecklats något kreativt eller tekniskt.
En vän till en vän hade börjat med dagliga självporträtt bara ett par månader innan som han lagt upp på bilddagboken och jag blev inspirerad av honom. Han fick mig att inse att det inte behöver vara en perfekt oljemålning varje dag utan man kan faktiskt kladda ihop något hafsigt och det kan ändå bli fantastiskt. Och blir det inte fantastiskt så kan man försöka igen imorgon. Det viktiga är att man gör något. Så med det så började jag på ett nytt block den 30 juni 2008 och kladdade ner en halvdan bild på mig själv med en kulspetspenna. Tänkte att jag ger det tre veckor i alla fall. Jag ska klara tre veckor. Jag klarade tre veckor och lade upp bilderna på bilddagboken.se där folk började kommentera och reagera så fort jag lade upp något som var lite extra anmärkningsvärt och det drev mig ännu mer till att söka nya uttryck och nya material som jag inte testat förut. Jag är så tacksam för alla som skrivit och kommenterat. Hade jag inte haft er så hade jag inte hållit på så här länge.
Det är inte en egocentrisk grej att jag målar mig själv. Jag hade kunnat måla vad som helst egentligen, bara att mitt ansikte har jag ju alltid med mig.
Folk frågar hur länge jag tänkt hålla på och jag brukar svara “Tills jag kommer på något bättre att göra”. Jag kanske håller på till tusen bilder, eller tills jag fyller 40 eller så kanske jag slutar nästa vecka. Har ingen aning. Det viktiga är att man gör något.
Spana gärna in Linus bilddagbok . Det var han som inspirerade mig.
Fotot ovan är taget av den fantastiska Emmy Larsson.
Tack,